Oj vad djupt och tungt det vart

Ligger i sängen och lyssnar på Håkan. Tänkte skriva av mig lite om nåt jag lagt mycket tid på i mitt huvud. Här på bloggen skriver jag om de bra sakerna som händer, sakerna jag vill minnas när jag är tillbaka i Sverige igen. Men allt är inte så perfekt som det kanske ibland ser ut. Mycket är det, men samtidigt är mycket så långt från perfekt det bara går. Det är svårt att beskriva min situation utan att ge ut för mycket information. Så otroligt mycket har hänt de senaste månaderna som jag aldrig kunnat tro att mitt utbytesår skulle innehålla. Har varit här i 5 månader nu och har ca 4 kvar. Den senaste tiden har mitt fokus varje dag varit på att jag en dag kommer vara klar med allt. Det beror inte bara på vad som hänt här, utan saker jag även haft problem med hemma, som liksom följde med mig hit. Kanske var jag naiv och tänkte att dessa problem skulle stanna kvar i Sverige när jag startade ett nytt liv i USA, minns inte riktigt hur jag resonerade. Men de följde med mig över Atlanten och märks av mer än någonsin. Vet inte hur mycket mer jag klarar, finns ju dock aldrig någon konkret gräns till det där. Hur vet man att något är för mycket för vad man ”klarar av” liksom? Det är ju inte som att man plötsligt ramlar omkull och konstaterar ”oj, det blev visst för mycket för vad jag klarar av”. Har så himla svårt att veta när det är för mycket. Kanske är jag redan över gränsen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s